En del av Sevrda Svrdsjbygden

Om Svärdsjö

Reviderad 2021-01-02

Inom tätortsområdet i Svärdsjöbygden bor det ca 3000 personer. I tätortsomlandet ca 5000 personer och i Falu kommuns norra del ca 6000 personer. Se kartorna över Svärdsjöbygden och Falu kommun.

Tätortsomlandet Svärdsjö

Tätortsomlandet Svärdsjö

”Här är du” på kartan visar platsen för informationstavlan vid Svärdsjömacken. Svärdsjömacken på Borgärdesvägen 67 är helägd av Svärdsjö Intresseförening genom Svärdsjö Tankställe AB.

Sevärdheter  inom området är utmärkta med nummer ”21” Arvid Backlundgården, ”22” Svärdsjö gammelgård, ”23” Isala lada, ”24” Ågs hytta, ”25” Envikens gamla kyrka och ”32” Vintjärnsgruvor. Alla sevärdheter som omnämns i Falu kommun finns under fliken ”Kartor över Svärdsjö, Svärdsjöbygden och Falu kommun m.fl.”

Enirokarta med Svärdsjö i centrum

Förutom sevärdheter finns det inom området möjligheter till sport- och fritidsaktiviteter. Inom området finns många vandringsleder, varav en del är skyltade, motionsspår och kanotleden Balungen-Runn. I områdets tätorter finns utegym och vid Svärdsjöskolan finns dessutom en multiarena.

Med Svärdsjö som bas får du tillgång till vacker natur, med många sjöar och vattendrag och överhuvudtaget en trevlig livsmiljö. Du får en utbyggd digital infrastruktur, ett upprustat och väl underhållet statligt vägnät. Du får tillgång till skolor t o m årskurs 9, vårdcentral, tandläkare, apotek, bibliotek, ett stort utbud av affärer, äldreboenden, lokaler för fritid och möten etc.

I Svärdsjöbygden är tillgången till fast bredband med hög hastighet mycket större än i Falu kommun. Inom tätortsområdet i Svärdsjöbygden har 90 – 95 % av hushållen och arbetsställena tillgång till fast bredband med hög hastighet.

Anm. I Falu kommun hade 74 % av hushållen och 63 % av arbetsställena tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet) 2018. I Falu kommuns glesbygd hade bara 30 % av hushållen och 37 % av arbetsställena tillgång till fast bredband med hög hastighet. I tätorterna hade 77 % av hushållen och 69 % av arbetsställena tillgång till fast bredband med hög hastighet. Källa: Post- och telestyrelsen

Du får nära till högskolorna i Falun, Borlänge och Gävle och nära till länslasarettet i Falun.

Med Svärdsjö som bas har du tillgång till en stor och varierad arbetsmarknad, med en pendlingstid på 1 timme med personbil. Kortare restider vid arbetspendling kan utnyttjas så att man reser längre sträckor och i så fall får tillgång till en ännu större arbetsmarknad och fler jobb eller ökad tillgång till service och nöjen av olika slag.

Falun når du på 25 minuter, Borlänge på 40-45 minuter, Hofors på 42 minuter, Säter på 52 minuter, Sandviken på 50-55 minuter, Hedemora på 55 minuter och Rättvik på 60 minuter. Valbo når du på 62 minuter, Leksand på 65 minuter och Gävle på 70 minuter med personbil. I de uppräknade tätorterna (centralorter/serviceorter) bor 217 000 invånare, varav 48 %  i Dalarna och 52 % i Gästrikland.

Med buss/tåg nås Falu tätort (37 900 inv.) och Borlänge tätort (42 800 inv.) inom restiden 70 minuter.

Svärdsjös historia

Svärdsjöbygden motsvarar landskommunen Svärdsjö och Svärdsjö sockens geografiska område 1970. Dessa enheter uppgick 1971 i Falu kommun.

Svärdsjö socken, som nämnes 1357 i Dalarnes dombok, omfattade även Sundborn och Enviken. Den södra delen av socknen bildade 1636 egen församling med namnet Sundborns församling och från och med den 1 maj 1864 bildade byarna i norra delen Envikens pastorat. Svärdsjö och Envikens församling bildade 2014 åter en gemensam församling, Svärdsjö – Envikens pastorat. Från 2018 ingår Sundborns församling i det nya pastoratet Svärdsjö – Enviken – Sundborn. Cirkeln sluts. Kyrkoherden för det nya pastoratet (SES), Kalle Bengtz, installerades  av biskop Mikael vid ”Mässa med mottagande av kyrkoherde” i Svärdsjö kyrka söndagen den 14 januari 2018. Svärdsjö kyrka som har anor långt tillbaka i tiden med ett 800 år gammalt dopfunt som fortfarande används vid dop. Vid mässan påpekade biskopen att kyrkoherdens uppgift är att arbeta för ett gott samhälle.

Svärdsjö socken har under tidernas lopp haft åtskilligt besvär med dem av sina församlingsbor, som av olika orsaker gått egna vägar och bildat egna församlingar. När Sundborn bildade egen församlig gick det hett till, vilket resulterade i ”Klockstriden mellan Sundborn och Svärdsjö”. Sundbornsborna ansåg att de inte fått ersättning för det deras fäder kostat på i klockor och annat i Svärdsjö församling.

Det slutade med att Sundbornsmän med våld försökte hämta en klocka från klockstapeln i Svärdsjö. Klockstriden mellan Sundborn och Svärdsjö löstes så småningom med ett beslut av biskopen i Västerås den 3 september 1634 där Svärdsjöborna dömdes att betala 253 daler 5 öre till Sundborns klocka.

Ej långt efter det Sundborns församling blivit en självständig socken, fick Svärdsjö en långvarig tvist med kapellfjärdingen, Envikens kapellförsamling. Det dröjde inte länge innan allmogen på eget bevåg förverkligade sin önskan att bygga sig en kyrka eller ett kapell. Grunden lades den 6 maj 1669 och den 30 januari 1673 fick de av Karl XI tillstånd att i sitt nya kapell  ”njuta gudstjänst, såsom ” ett ting, ländandes till befrämjande av Guds namn och ära och deras själars salighet”.

Men i brevet säger Karl XI uttryckligen ifrån att någon söndring från sockenkyrkan i Svärdsjö inte tillåtes. Domkapitlet  beslöt den 5 februari 1673 att varje bonde i fjärdingen skulle giva en stig kol (måttet en stig träkol varierade över tid men motsvarade vanligen ca 2 kubikmeter fast mått eller ca 2,6 kubikmeter löst mått), hälften till sockenkyrkan och hälften till Falu hospital.

Efter en 200-årig tvist,  bifölls kapellbornas ansökan om skilsmässa från moderförsamlingen i Svärdsjö den 6 november  1857 . Utbrytningen verkställdes först den 1 maj 1864, då församlingen fick sin förste kyrkoherde. Och nu har församlingarna i Svärdsjö och Enviken åter blivit en enhet, Svärdsjö – Envikens pastorat.

Det finns flera sägner och gissningar till namnet Svärdsjö och dess tillkomst. En tradition, som finns antecknad i en gammal kyrkbok, förmäler att år 1213 en förnäm riddare, som reste från huvudsätet i Sigtuna till hälsingarna den väg, som då låg mellan tvenne sjöar, där mist sitt svärd.

En tysk resande, som vid midsommartiden 1799 färdades genom socknen, beskriver dess skönhet med följande ord:
Vi styrde nu vår färd österut och kommo in på vägen till Gävle. I närheten av Falun var trakten, så långt vi kunde se, fullständigt sorglig, så att jag nu ännu mer beklagade invånarna i denna stad. Slutligen hade vi emellertid på en lång sandig väg kommit fram till en höjd, och här, där vi förlorat staden ur sikte, förändrade sig också på en gång landskapets utseende. Naturen tycktes framträda i föryngrad gestalt. Vi blevo som förtrollade av det, vi nu sågo omkring oss, och den ene sökte blott göra den andre uppmärksam på än det ena än det andra vackra föremålet. Ty skogar, åkrar, ängar, sjöar, prydliga lantgårdar och enkla bondstugor stodo i brokig blandning inför våra ögon, så att vi inte visste, vart vi först skulle vända vår blick. Det var som hade naturen velat sammanställa allt vackert på en plats till ett mönster.

Svärdsjö är på grund av sina många berg, sjöar och vattendrag bekant som en av Dalarnes vackraste bygder. Det skrev också Karl Linge i boken ”Svärdsjö socken med Enviks kapell”, som utgavs 1929. Karl Linge var skolinspektor,  född den 9 april 1879 i Svärdsjö och död den 1 april 1968 i Leksand.

Genom Svärdsjö gick den landsväg, efter vilken handelsvarorna fraktades mellan de två betydande handelsstäderna Gävle och Falun, innan Gävle – Dala järnväg blev byggd. Otaliga är därför de foror, som Svärdsjöbönderna fraktade mellan dessa städer.

Förbindelsen mellan Gävle och Kopparberget har sedan medeltiden gått genom Ovansjö och Svärdsjö, och det är möjligt, att en väg mellan dessa socknar funnits redan 1030.

Genom Svärdsjö gick också den s.k. kopparvägen, från Falun och norrut och som sägs sammanfalla med kurirvägen från Borganäs i Borlänge till Faxehus i Söderhamn i början av 1500-talet. Enligt redaktör Björkström Gävle Dagblad avvek kopparvägen från kurirvägen vid sjön Fansen och gick därifrån över det s.k. Rimet, en grusås 1,5 mil söder om Annefors till Alfta och Bollnäs. 

Jösse Erikssons kurirväg från Borganäs till Faxehus var en ridväg över skogstrakterna via Svärdsjö – Svartnäs – Hällfors – Källbo – Katrinebergs kapell – Bofara – Kilafors och vidare till Söderhamn. Anledningen till att kurirvägen går genom idel skogar var att kurirerna måste undvika de odlade bygderna, där bönderna lade försåt för de hatade fogdetjänarna. Källa: Redaktör Björkström, Gävle Dagblad 1923, när han gjorde en upptäcksfärd efter Jösse Erikssons kurirväg.

I Svärdsjö finns den medeltida byggnaden Isala kungslada. Ladan förknippas med Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna vintern 1520-21. Gustav Vasa reste då runt i Dalarna för att värva anhängare inför resningen mot Kristian II. Sven Elfsson, som ägde ladan, lär ha hjälpt honom att gömma sig undan danskarna.

Efter bara några år var det slut med allmogens stöd till kung Gustav I och det blev flera uppror i Dalarna mot Gustav Vasa.

När kung Gustav Wasa vintern 1527, sedan han bestraffat de upproriska dalkarlarna vid Tuna, drog han till Hälsingland, där han stämt de tredskande norrlänningarna sig till mötes vid Delsbo kyrka – på den tiden räknades till Hälsingland hela Norrland utom Jämtland och Härjedalen – gick hans tåg över den stora Hälsingeskogen på gränsen mellan Svärdsjö och Bollnäs eller Alfta socknar. ”Han torde då hava tagit vägen över Amungen och Mållången fram till bygden i Alfta, där sedan fordom vinterväg mellan Dalarna och Hälsingland torde hava funnits.”
Källa: Distriktsingenjören och kapten Nils Bolinder 1928, sedermera Generaldirektör för Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Svärdsjövattendragen från Amungen till Runn har haft stor betydelse för bygdens utveckling, liksom Svärdsjöåsen, som är en biås till Badelundaåsen. Svärdsjöåsen dyker upp vid Dådran och fortsätter via Marnäs, Enviken, Linghed, Svärdsjö, Karlsbyheden och Vika till Badelundaåsen i Hedemora. I höjd med Viggensjöarna ansluter Svärdsjöåsen till Badelundaåsen.

Klimatet och dess inverkan på Svärdsjös historia

Svärdsjöbygden, som är belägen på nordsvenska höglandets gräns åt söder, har ett klimat, som mera liknar Norrlands än Svealands. Karl Linge skriver emellertid att man på två meters djup funnit hasselnötter i ett myrtag vid Åg, ett tecken på för mycket länge sedan rådande mildare klimat. I klimatiskt avseende varierade klimatet under hela 1800-talet så att både kalla och blida vintrar liksom snörika och snöfattiga var vanliga.  Kalla vintrar och därpå följande varma somrar fanns också i minnet hos äldre personer när Karl Linge skrev sin bok.

I början av 1770-talet tog frosten säden och kronofogde Halldin i Kopparbergs fögderi befarade att folket i stor utsträckning måste taga tiggarstaven och lämna sina gårdar öde. Även det stora nödåret 1867 var kännbart i en del av socknen. För att öka försörjningsmöjligheterna för befolkningen vid missväxt och hungersnöd bildades besparingsskogar i Dalarna och Hälsingland på 1870- och 1880-talen. Besparingsskogarna har genom åren bidragit till skolor, kommunhus, vägar och järnvägar. Se även Svärdsjö Svartnäs Besparingsskogs historia.

Nödåren 1867 -1868 medförde att svenska migranter sökte sig till andra länder 1868 – 1869. Efter kalla och våta 1867 kom varma och torra 1868. I juni, juli och långt in i augusti pinade torkan Sverige söder om Dalälven.

Nöden och vägrad statlig hjälp bidrog till att 66 000 svenska migranter sökte sig till andra länder. Som andel av Sveriges folkmängd var det lika många som de migranter Sverige tog emot 2015 – 2016. 2017 – 2018 tycks bli en kuslig 150-års kopia av 1867 – 1868. Ett Satans år är dokumentär av Hans Villius och Olle Häger om svältens år, nödåret 1867 i Ångermanland. Källor: SVT öppet arkiv, SMHI och Per Emgardsson, Teknikredaktör Land Lantbruk nr 31-32, 27 juli 2018.

SMHI visar i figuren nedan medelvärdet av årsmedelvärden från 35 stationer 1860 – 2018. Temperaturerna och klimatet under 1930-talet påminner om det som händer idag. Läs prof. Hans W:son Ahlmans Den aktuella klimatförbättringen.

SMHI har också presenterat rekonstruerade temperaturer för 1722 – 2018 i den s.k. Uppsalaserien som visas nedan. Prof. Hans W:son Ahlman nämner också temperaturerna under 1700-talet i sin berättelse i understreckaren den 16 sept. 1938 i Svenska Dagbladet.

Källa: Hans Bergström, Uppsala Universitet.

Skillnaden mellan Uppsalas tidsserie och Faluns tidsserie är att Uppsalas temperaturer är rekonstruerade medan Faluns temperaturer är uppmätta av SMHI.

Faluns sommarmedeltemperatur (juni, juli och augusti) 1951 – 2020 indikerar inte klimatuppvärmning i Falun.

Kurvor från SMHI (beställda av Vägverket) avseende medelköldmängd per vinter angiven i negativa dygnsgrader visar att köldmängden i medeltal var 600 negativa dygnsgrader under perioden 1902 – 1975 och 900 negativa dygnsgrader under perioden 1961 – 88/89 i Svärdsjö. Den kallaste vintern under perioden 1901/02 – 1950/51 var vintern 1941/42. Då var köldmängden 1200 negativa dygnsgrader i Svärdsjö.

Medelköldmängden i negativa dygnstimmar i Sverige och summan av effektiva växttemperaturer i Sverige, Norge och Finland ger en bild av klimatet i Svärdsjö i relation till stora delar av Skandinavien.

Svängningar i temperatur och nederbörd kan variera kraftigt mellan och inom enskilda år vilket framgår av nedanstående diagram. Temperatur- och nederbördsmätningarna som ligger till grund för beräkning av de ackumulerade köld- och nederbördsmängderna kommer från SMHI och SMHI-station 10537 Falun Lugnet.

Rune Fredriksson svarar för sammanställningar, analyser och presentationer av köld- och nederbördsmängder samt uppmätta temperaturer och nederbördsmängder.

Köldmängd vintrarna 1992 - 2007

Köldmängd vintrarna 1992 – 2007


Neder

Nederbördsmängd vintrarna 1995 – 2007

Baserat på nederbördsmätningar varje dag från 1995-01-01 t o m 2006-12-31 kan konstateras att vintrarna varit nederbördsfattiga och somrarna nederbördsrika även om variationerna varit stora.

I figuren nedan jämförs nederbördsmängderna den kalla och våta sommaren 1867 med den varma och torra sommaren 1868 relativt nederbörden 1995 – 2006.

För varje 30-årsperiod har nederbördsmängden varit stabil med en svag ökning de senaste 60 åren.

I nedanstående graf visas årsnederbörden i millimeter regn för hela perioden 1860-2019. Medeltalet för hela perioden är 567 mm. 

Av nedanstående  figurer (de blå) visas att de låga temperaturerna varierar mycket över perioden 1961 – 2015 vid SMHI:s mätstation i Falun. Mest varierar min. temperaturerna (vintertemperaturerna). De högsta vintertemperaturerna uppmättes 1992 och 2015. De lägsta vintertemperaturerna uppmättes 1961, 1975, 1979, 1988, 1994, 2007 och 2010.

Min temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

Min temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015


P10 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

P10 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

Av nedanstående figurer (de röda) visas att sommartemperaturerna varierar mycket lite över perioden 1961 – 2015. De högsta temperaturerna uppmättes 1975, 1989 och 1994. Observera att sommartid infördes 1980, vilket innebar att temperaturerna avlästes 1 timme tidigare under dagen jämfört vid perioder med normaltid.

Max temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

Max temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015


P90 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

P90 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

Medeltemperaturens variation  över året påverkas mest av variationer under vinterhalvåret, vilket framgår av nedanstående figur (den svarta).

Medeltemperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

Medeltemperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

Avlästa temperaturer morgon (06:00), middag (12:00) och kväll (18:00) 1961, 1971, 1981 och 1991 framgår av figurerna nedan. Av figurerna framgår hur temperaturerna varierat över året.

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961


Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1971

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1971


Lufttemperatur morgon, middag och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1981

Lufttemperatur morgon, middag och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1981


Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1991

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1991

Avlästa temperaturer morgon (06:00) och kväll (18:00) 2001, 2011, 2014 och 2015 framgår av figurerna nedan.

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2001

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2001


Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2011

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2011


Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2014

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2014


Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2015

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2015

De lägsta (-temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 1:a kvartalet. Kallast var 2011 och därefter 1981, 1971, 1991, 1961, 2015 och 2014.

De högsta (+ temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 3:e kvartalet. Varmast var 2011 och därefter 2014, 1971, 1991, 2001, 1961, 1981 och 2015.

De näst högsta ( + temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 2:a kvartalet. Varmast var 2011 och därefter 2014, 1981, 1961, 1971, 1991, 2015 och 2001.

De tredje högsta ( + temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 4:e kvartalet. Kyligast var 1981 och därefter 1971, 1961, 2001, 1991, 2015, 2014 och 2011.

Analysen av temperaturerna bekräftar inte den gängse uppfattningen att klimatet blir varmare och varmare. Åtminstone inte i Falun för perioden 1961 – 2015.

Statistik för perioden 1949-01-01 — 2018-08-31 bekräftar inte heller att klimatet i Falun blivit varmare de senaste 70 åren.

Klimat (senlatin cliʹma, genitiv cliʹmatis, av grekiska kliʹma ’lutning’, särskilt: ’latitud’, ’klimat’, ’zon’), de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden m.m. Källa: Nationalencyklopedin

Klimatiska data redovisas vanligen månadsvis. Som referens vid praktiskt meteorologiskt arbete (t.ex. SMHI:s femdygnsprognoser) används ett system av 30-årsperioder: 1961–90, 1991–2020 osv. Källa: Nationalencyklopedin

Observera att sommartid infördes 1980, vilket innebar att temperaturerna avlästes 1 timme tidigare under dagen jämfört med perioder med normaltid. Dessutom har SMHI-stationen flyttats två gånger till högre höjder och fr o m 1998 registrerades data enbart kl 06:00 och 18:00. Registreringen 12:00 upphörde 1997-12-31.




Statistiken visar att medelvärdet inte ger en korrekt bild av temperaturutvecklingen. Det krävs en mer fullständig statistisk bild. Som i grafen ovan där perioden 1958 – 1988 är varmare än perioden 1988 – 2018.

Det är inget nytt fenomen att årsmedeltemperaturerna ökar när skillnaden mellan vinter och sommar minskar. Det beskrev prof. Hans W:son Ahlman i en understreckare i Svenska Dagbladet den 16 september 1938.

Hela understreckaren kan du läsa här.

Samtliga temperatur- och nederbördsdata kommer från SMHI.

Medeltemperaturen under januari månad 1949 – 1988 visar att klimatet blev kallare. Det visar också medeltemperaturen under januari månad 1988 – 2018. Men betraktas hela perioden 1949 – 2018 visar den grafen att klimatet under januari blivit varmare.

Medeltemperaturen för juli månader perioden 1989 – 2018 har förändrats marginellt liksom för perioden 1949 – 1988.

Sammanfattningsvis kan sägas att klimatet vad avser temperatur har varit i stort sett oförändrad de senaste 70 åren i Falun.

Medeltemperaturen vid SMHI:s väderstation i Falun under den moderna referensperioden 1961-1990 framgår av nedanstående graf.

Den årliga medeltemperaturen ger begränsad information om klimatet. Det man kan säga om ovanstående graf är att temperaturen varierat under referensperioden 1961-1990.

Politiker och media brukar bara uttala sig om korta perioder, vilket ger helt felaktig information. Den torra och varma sommaren 2018 tror klimataktivister är inledningen till ännu varmare och torrare klimat. Mer sansade bedömare har en helhetssyn som också baseras på tidigare tidsepokers klimat.
Se temperaturer från 1722 – 2018, 1860 – 2018, 1949 – 2018 och från 1961 – 2018 samt prof. Hans W:son Ahlmans berättelse från 1938 i Svenska Dagbladet.

”Meteorologer talar ofta om att avvikelsen från det normala har varit ett visst antal grader, eller att nederbördsmängden varit ett visst antal procent över eller under normalförhållandena. Men vi talar inte alltid om för läsarna eller lyssnarna vad för slags normalvärden vi använder. Förhoppningsvis kan den här artikeln bringa klarhet.

Normalvärden beskriver det genomsnittliga (eller normala) klimatet för en viss plats och tidsperiod. Tidsperioden kallas då för normalperiod. För att beskriva det genomsnittliga klimatet behöver tillräckligt långa tidsperioder användas och världsmeteorologiorganisationen WMO har därför bestämt att en normalperiod ska vara 30 år.

Den första normalperioden var 1901-1930 och därefter har nya normalvärden tagits fram vart trettionde år. Den nya normalperioden är 1991-2020. Enligt internationell överenskommelse ska nya normalperioder därefter beräknas vart tionde år. Den som följer 1991-2020 blir således 2001-2030.”
Källa: SMHI 2020-12-07

Figuren nedan visar statistik för temperaturerna för normalperioderna 1961-1990 och 1991-2020 vid SMHI:s väderstation 10537 Falun Lugnet.

Statistiken visar att de höga temperaturerna sjunkit och de låga temperaturerna blivit högre för den senare normalperioden.

Att basera uttalanden på trender är ett trubbigt verktyg. Speciellt vintertid men även sommartid på SMHI:s mätstation 10537 vid Falun Lugnet. Figuren nedan visar trenderna från 1950 t o m 2020.

Julen 2020 blev grön och mild i Falun.
Natten före nyårsafton kom det <1 cm snö. Statistiskt har det blivit ett mindre kyligt klimat under vintrarna de senaste 70 åren och ett något svalare klimat under somrarna i Falun.

1961 trodde vissa forskare på en ny istid och det gjorde de till 1975. 1988 började de tro på en ny varm period och det gör FN (IPPC) fortfarande. Men den perioden har ännu inte infunnit sig i Falun trots att koldioxidhalten i atmosfären ökat från < 320 ppm till > 414 ppm de senaste 70 åren.

Redan 1938 skrev Hans W:son Ahlmann i SvD:
Den aktuella klimatförbättringen
Glaciärerna ha lågkonjunktur; de dra sig tillbaka och minska i storlek i det arktiska områdena, på Spetsbergen och Grönland, liksom i Alperna, på Asiens fjäll och Afrikas vulkankedjor. Liknande förändringar uppträda även i Sverige, där Kårsajökeln befinner sig på tillbakagång och Sylglaciären väsentligt tunnats ut. Om dessa märkliga fenomen och deras sammanhang med de senaste decenniernas utjämning mellan sommar- och vintertemperatur berättar prof. Hans W:son Ahlmann.

….Den klimatförändring, som hos glaciärerna tagit sig uttryck i ovan antydda förhållanden, har populärt karakteriserats som en ökning av temperaturen. Att en sådan förekommit inom ifrågavarande områden är också otvivelaktigt. A. Ångström har nyligen visat, att i Sverige alla de av honom undersökta 188 väderleksstationerna utan undantag under perioden 1901-30 visa en avsevärt högre vintertemperatur än under perioden 1859-1900. Under juni, augusti och september föreligger däremot knappast någon förändring; vissa stationer visa t.o.m. för juli en obetydlig försämring. Årstemperaturen har som helhet ökats och skillnaden mellan vinter och sommar minskat. ”

Anm. Anders Ångström (1888-1981) var chef för SMHI åren 1949-1954, men redan 1919 anställdes han av dåvarande SMHA.
Källa: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/anders-angstrom-1.17714

I figuren ovan, ”Temperaturstatistik från SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1950 – 2020”, kan samma tendens noteras för den senaste 70-årsperioden i Falun, som prof. Hans W:son Ahlmann och Anders Ångström konstaterade för perioden 1901-1930 och även för perioden 1930-1938.

Rune Fredriksson (reviderat 2021-01-02)

Svärdsjöbygden Linghed Lumsheden Svartnäs Svärdsjö Toftbyn Vintjärn