En del av Sevrda Svrdsjbygden

Vägen Falun – Svärdsjö

Reviderad 2017-07-19

Svärdsjöbygden har sedan urminnestider varit ett genomgångsland för resande mot Hälsingland och vidare mot Jämtland och Trondheim, men även mot Gästrikland och framförallt till Gävle och dess hamn.

Det var rullstensåsarna, främst Badelundaåsen och dess biås Svärdsjöåsen, samt vattensystemen som utgjorde grunden för kommunikationerna.

Genom århundradena har vägen från Falun mot Svärdsjö och vidare mot Hälsinge- och Gästrikegränsen varit en betydelsefull färdväg både för handel, krigsmakt och som transportled från gruvor, hyttor och verk samt för jord- och skogsbruk.

Falun - Svärdsjö

Falun – Svärdsjö

Mot Gävle gick handelsvägen från Kopparberget i Falun över Svärdsjö till Ovansjö socken och Gävle. Handelsvägen fick genom åren en allt större betydelse för samfärdseln mellan Bergslagen och sjöfartsstaden Gävle. En betydelse som minskade i slutet av 1800-talet när järnvägen Gävle-Falun ökade i betydelse. Gävle – Dala Järnväg byggdes mellan 1855 och 1859.

Vägen från Falun via Svärdsjö och Svartnäs mot Hälsingegränsen hade också militär betydelse inte bara under dansktiden och Gustav Wasas tid på 1400- och 1500-talet, utan även långt senare.

Den danske fogden Jösse Eriksson lät enligt sägnen bygga en kurirväg, mellan sina borgar Borganäs i Borlänge och Faxehus i Söderhamn. Kurirvägen följde den stora ”allfartsvägen” mellan Falun och Svärdsjö. Peder Svart omnämner i sin krönika, att ”sedan Gustaf Wasa haft räfst och rättarting med de upproriska dalkarlarna år 1528 begav han sig med sitt följe över Kopparberget och Svärdsjö och vidare över Hälsingskogen till Hälsingland”.

Faluvägen har idag störst betydelse för jord- och skogsbruk, sågverk, småindustri, handel, pendeltrafik men även för turism. Vägen kan liknas vid ”den svenska medelvägen” med hänsyn till såväl trafikmängd och sammansättning som klimat och vägtekniska förutsättningar. Den utgör dessutom en provkarta på hur vägprojektering, konstruktion och vägbyggande förändrats från 1930-talet och fram till våra dagar.

Vid Gästrikegränsen, nordost Svartnäs, är årsmedeldygnstrafiken mindre än  500 fordon för att från Svärdsjö öka till 2700 fordon. Närmare Falun ökar trafiken till 4000 fordon och genom Falun till mer än 15000 fordon.

Vägen Falun – Svärdsjö börjar  vid cirkulationsplatsen (rondellen), väg E16/W850, utanför världsarvet Falu gruva.

Kopparberget och Världsarvet Falu Gruva

Kopparberget och världsarvet Falu Gruva

Vägen fortsätter sedan rakt genom staden och förbi det nya resecentrat, Resecentrum Falun.

Väg 850 från Gästrikegränsen via Svartnäs och Svärdsjö och genom Falun är den väg som bäst beskriver det svenska vägnätet. Väglängden motsvarar knappt 1 promille (58 km relativt 77 000 km) av det statligt belagda vägnätet och trafikarbetet motsvarar ca 1 promille av det svenska trafikarbetet. Den tunga trafikens omfattning, 7-11 % motsvarar medel för det statliga vägnätet.

Den nuvarande vägdelen mellan Svärdsjö – Falun har byggts i olika etapper från 1956 till 1984. Den äldsta etappen går förbi Danholn.

Genomgripande underhåll och iståndsättning har utförts 1995 – 1997 och 2015 – 2017.

Urgrävning och isolering vid Danholn 1995.

 

 

 

 

 

 

 

Utvärdering av urgrävning och iståndsättning presenterad 1998 på BCRA (Bärighetskapacitet på vägar och järnvägar) i Trondheim.

 

 

 

 

 

 

 

 

Danholn 2011 - 05 - 17

Danholn 2011 – 05 – 17

 

 

 

 

 

 

 

Djupdränering utmynnar i öppet dike vid Danholn 2011-05

Djupdränering utmynnar i öppet dike vid Danholn 2011-05-17

 

 

 

 

 

 

 

 

Utsläpp ur djupdränering 2016-09-14

Utsläpp ur djupdränering 2016-09-14

 

 

 

Tyvärr har grässvålen grävts bort både före och efter det parti där djupdräneringen utmynnar. Till ingen nytta. Däremot är risken stor att flyttade jordmassor kan öka mängden invasiva växter som lupiner. Ett stort problem längs svenska vägar. Dessutom sprids föroreningar från biltrafiken till våra vattendrag.

 

 

 

Vid Danholn efter planfräsning och ny beläggning 2017. Foto 2017-06-09 före slutlig vägmarkering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vägen genom Svärdsjö sockens centralort Borgärdet byggdes 1965-66. Den debatt som föregick beslutet liknar i mångt och mycket dagens debatt.

Förbifart eller genomfart var ett lika aktuellt spörsmål 1941 som idag, vilket framgår av ett betänkande från Kunglig Maj:ts Befallningshavande i Kopparbergs län .

Trafikmätningar 1936 visade en trafikintensitet på 533 till 817 fordon per dygn söder resp. norr om Svärdsjö sockens centralort, Borgärdet. Huvudförslaget, en förbifart, var en 6 meter bred väg med 2 m: s banketter resp. en 6 meter bred väg med 2 m: s cykel- och gångbanor för förslaget genom samhället. Förbifarten hade kostnadsberäknats till 150 000 kronor och för alternativet genom samhället till 175 000 kronor. Den årliga underhållskostnaden hade för båda alternativen beräknats till 20 000 kronor, kapitaliserad efter 5%.

För- och nackdelar med de resp. alternativen började debatteras livligt bland befolkningen när förslaget kom till en mer allmän kännedom 1957.  De frågor som engagerade befolkningen 1957 liknar i mångt och mycket dagens frågor:

  • Förbifart för genomgångstrafiken skapar ro för befolkningen, som nu bor i själva samhället.
  • Trafiken genom samhället är en fara för barnen.
  • Affärsmännens inkomstmöjligheter minskar av en förbifart, men reklamskyltar vid infarten till Borgärdet kan upplysa turisterna om att de nu passera ett affärscentra.
  • Om genomgångstrafiken får gå genom samhället kommer en nödvändig upprustning, bl.a. anläggandet av trottoarer, av vägen genom byn att ske. Fotgängarna bör få promenera på trottoarer utan risk att bli påkörda av den framrusande trafiken.
  • En breddning genom samhället kommer att förstöra stora skönhetsvärden som de vackra träden och häckarna.
  • Om genomgångstrafiken läggs utanför byn upphör det allmänna underhållet och fastighetsägarna får stå för det.

Finansiering av det allmänna underhållet genom byn av fastighetsägarna avgör frågan. Vägen måste gå genom byn anser Borgärdesborna.
Om detta kunde man läsa i Svärdsjöposten 1957.

Den nya vägen byggdes genom samhället 1965 – 66 och försågs med trottoarer som rekonstruerades i mitten av 1990-talet.

Genomfarten i Borgärdet 1994 som den byggdes i början av 1960-talet .

Genomfarten i Borgärdet 1994, som den byggdes i mitten av 1960-talet .

Planfräsning genom Borgärdet och lådfräsning på ett kortare parti 2017.

Ny beläggning i Borgärdet 2017-07-01

Ny anslutning till väg 850 från nytt bensinstationsområde och ny beläggning mot Svärdsjö k:a 2017-07-19.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Från Borgärdet till Svärdsjö kyrka blev tjäldimensioneringen otillräcklig vilket medförde att trottoarerna så småningom schaktades bort för att i mitten av 1990-talet ersättas med en belagd gång- och cykelbana.

Från Borgärdet mot Svärdsjö kyrka 1995

Från Borgärdet mot Svärdsjö kyrka 1995

För vägen närmast söder om samhället beräknade vägförvaltningen i Kopparbergs län i ett betänkande 1955 den framtida sommarmedeldygnstrafiken till 1500 bilar/dygn, ett tjugotal bussturer, betydande trafik av skogsprodukter till Kvarnsvedens och Grycksbo pappersbruk liksom betydande malmtransporter från gruvorna norr och söder om Svärdsjö till Domnarvets järnverk och Bolidens anläggningar i sydöstra Dalarna.

I betänkandet 1955 föreslås en 9 meter bred väg på en grusås med utsikt över angränsande sjöar. Första etappen byggdes i början av 1960-talet och fick då en vägbredd av 8 meter. I slutet av 1960-talet byggdes nästa etapp mot Falun med en vägbredd av 9 meter.

Nya vägen från Boda till Blixbo

Nya vägen från Boda till Blixbo

Den senaste ombyggnaden var orsakad av att militärens övningsområde korsade den gamla vägen och orsakade störningar i vägtrafiken. Vägen förbi militärens övningsområde byggdes 1984 i enlighet med en utredningsplan 1976 och ett betänkande 1982. Betänkandet föreskrev en vägbredd av 7,5 meter för 3800 fordon per årsmedeldygn och 12 % lastbilsandel med en tillåten hastighet av 90 km/h. En hastighet som nu har sänkts till 80 km/h.

Att vägen förbi militärens övningsområde föreskrevs så smal i betänkandet 1982 baserades på politiska uttalanden att trafiken skulle minska i framtiden, vilket baserades på den nedgång i trafiken som blev en följd av de våldsamma prisökningarna på bensin i slutet av 1970-talet. Att den nya vägen underdimensionerades och byggdes med undermåligt material berodde delvis på samma politiska uttalanden. Konsekvenserna är tydliga idag och kommer så att förbli under överskådlig tid.

 

Station 1 norr Norslund 2011

Station 1 norr Norslund 2011

 

 

 

 

 

 

 

Deflektionsmätningar vid station 1 norr Norslund 2011.

Deflektionsmätningar vid station 1 norr Norslund 2011.

 

 

 

 

 

 

 

 

Mot trafikplats Norslund 2011-05

Utmattningssprickor mot trafikplats Norslund 2011-05

 

 

 

 

 

 

 

 

Planfräsning och ny beläggning 2017.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du läsa mer om vägen Falun – Svärdsjö kan du klicka på länken till en helt vanlig väg. OH-serierna beskriver kortfattat sådant som organisationer, enskilda företag och trafikanter har visat ett allmänt intresse av. Vill du fördjupa dig om trafikantpåverkan och hållbarhet väljer du ”Documents” i den högra kolumnen och dokumentet ”En helt vanlig väg ur hållbarhetssynpunkt” om du är intresserad av hållbarhet. Om du är mer intresserad av trafiksäkerhet, miljö, tids- och fordonskostnader väljer du dokumentet ”En helt vanlig väg ur trafikantsynpunkt”.

Från början av maj till början av juli månad 2017 planfrästes, maskinavjämnades och försågs vägen Falun – Svärdsjö med nytt slitlager ända till Höganäsbadet. Så jämn har vägen aldrig varit.

Jämn väg Falun – Svärdsjö ger färre olyckor och skadade, kortare restider, mindre utsläpp, mindre förslitning av såväl människor som fordon och bättre förutsättningar för bättre vinterväghållning.

Jämna vägar minskar intäkterna för staten men ger lägre kostnader för näringslivet, trafikanterna, landstinget och kommunerna.

Ofta är sparad tid den största nyttan i samhällsekonomiska kalkyler.

Sammanfattningsvis ger jämna vägar:
• bättre trafiksäkerhet
• lägre fordonskostnader
• lägre tidskostnader
• bättre komfort (mindre vibrationer och buller) och bättre hälsa för trafikanterna (mindre förslitning av rygg, nacke och axlar speciellt hos yrkeschaufförer)
• mindre utsläpp av koldioxid, kväveoxid etc.
• mindre buller och vibrationer för omgivningen
• lägre lönekostnader för yrkeschaufförer beroende av sparad tid och mindre förslitning av chaufförerna
• etc.

Den numera jämna vägen Falun – Svärdsjö medför direkt minskade kostnader för trafikanterna på >2 mkr redan det första året. Positivt även för handeln och tjänsteföretagen längs vägen.

Men Regeringen kommer att belasta de tunga fordonen med en extra skatt på 14 kr/mil trots att de tunga fordonens vägslitage bara kostar staten 1,4 kr/mil. Det är naturligtvis inte positivt för de areella näringarna, som det finns gott om i Svärdsjöbygden.

Danholn mot Falun 2017-06-26

Karlsbyheden mot Svärdsjö 2017-06-26

Nu är det inte många meter kvar till Höganäs 2017-06-28.

 

 

 

 

 

 

 

 

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Men många av de åtgärder som utförts under årtiondena har varit direkt felaktiga. Av de åtgärder som är och fortsätter att vara felaktiga är dikningsåtgärderna. Dikning som inte utförs enligt Vägverkets rekommendationer i broschyren  TV10773. Se citat ur broschyren nedan:

”Vägdikets uppgift är att bevara vägens bärighet genom att snabbt leda bort yt- och grundvatten och hålla vägkroppen dränerad. Med tiden försämras dikets funktion. Dikesbotten fylls igen dels genom sedimentation, dels genom att buskar och gräs blir kvar i dikets botten efter felaktig slåtter. Rensning bör ske när det är nödvändigt för att diket ska fungera tillfredställande. Oftast behöver man då återställa dikets ursprungliga djup. Något som inte heller får glömmas är skötseln av stödremsan. Vatten får aldrig hindras att rinna av vägbanan.

Det finns flera skäl att bevara dikesslänterna intakta:

■ Den rotfilt som bildats av örter och gräs (grässvål) är ofta ett effektivt skydd mot erosion.

■ En tät grässvål gör det svårare för buskar och hög vegetation att finna fäste. Detta minskar behovet av slåtter och ökar trafiksäkerheten.

■ Grässvålen och det ytliga jordlagret har god förmåga att binda föroreningar som följer med dagvatten som rinner av vägen.

■ Väl skötta dikesslänter är en god miljö för många hotade växter. Eftersom jorden i diket binder föroreningar från vägens dagvatten finns det föroreningar i de massor som rensas ur diket. Tänk igenom hur jorden ska användas.

Låt det inte gå slentrian i dikesrensningen. Det är självklart att diken ska rensas när det börjar stå vatten i dem, men genom planering kanske tiden mellan dikesrensningarna kan förlängas betydligt. Slåtter och genomtänkt skötsel av vägkanterna kan dels öka artrikedomen i området, dels förlänga intervallen mellan dikesrensningarna och göra arbetet enklare.

Följande checklista ger några tips om hur synen på dikesrensning kan förändras:

❑ Är överbyggnaden dränerad?

❑ Har vägen bärighetsproblem som hör ihop med dålig dränering?

❑ Räcker det med att säkra vattengången så att inget vatten blir stående i diket?

❑ Kan enkla remsor och slitsar i slänten räcka för att förbättra dräneringen?

❑ Kan det räcka med att rensa den ena dikesslänten?

❑ Finns det växter som är speciellt värdefulla på dikesslänterna eller kulturvärden i omgivningen?

❑ Är inner- och ytterslänten lika viktiga för floran?

❑ Innehåller dikesmassorna farliga ämnen och vilka speciella krav ställer det på hanteringen?

❑ Hur ska dikesmassorna hanteras med hänsyn till estetik och natur och kulturmiljö?

❑ Hur minimeras transporterna av dikesmassorna?

❑ Hur återetableras vegetationen? Går det att så dikeskanterna med frön från trakten? Hur stort ingrepp är nödvändigt? Räcker det med att fördjupa dikesbotten?”

Trippelfel vid Kårtäkt

Trippelfel vid Kårtäkt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den dikning som utförts hösten 2015 har på långa sträckor, till ingen nytta, förstört rotfilten i vägslänterna.

Vägslänten har förstörts och asfaltjustering har gömt den verkliga skadan, silt i överbyggnaden, som genom en felaktig byggmetod hamnade i konstruktionen strax efter utgången ur skärningen.

Det felaktiga utförandet har kostat trafikanterna och samhället 100 000-tals kronor de senaste 50 åren på en sträcka av 10 meter.

Provborrning vid Kårtäkt 1993

Silt nära vägytan vid provborrning 1993

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepad lagning vid Kårtäkt 1993

Upprepad lagning vid Kårtäkt 1993

 

 

 

 

 

 

 

 

När vägen byggdes i mitten och senare delen av 1960-talet användes plåttrummor.  Den plåttrumma som visas på bilderna nedan har varit i bruk i ca 50 år. Eftersom den tekniska livslängden är ca 40 år är det inte underligt att trumman är totalt sönderrostad. Mer underligt är att trumman inte bytts ut eller åtgärdats på annat sätt. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för trafiken.

Söder Boda 2016-05

Söder Boda 2016-05-17

Dåligt korrosionsskydd, aggressivt vatten och hög bank är en olämplig kombination. På höga bankar bör man välja ett material och en produkt som har betydligt längre livslängd än 40 år. Minst den dubbla livslängden.

2016-05-18 10.12.03

Utrostad trumma

2016-05-18 10.10.27

Utrostad trumma där vattnet rinner under trumman

 

Måndagen den 19 september 2016 påbörjade Trafikverkets entreprenör PEAB schaktning genom vägen för att ersätta den utrostade trumman. Schaktning genom väg skall ske enligt vissa principer. Se nedanstående figur.

princip-for-schaktning-genom-vag

Schaktning genom väg söder Boda

Schaktning genom väg söder Boda

Överbyggnad och underbyggnad

Öppen schakt i friktions- resp. kohesiv jord.

Flera trummor har under september månad bytts ut längs det parti som byggdes i slutet av 1960-talet. Den nya beläggningens jämnhet i längsled varierar mer än vad som borde accepteras.

Ny trumma

Ny trumma 2016-09-26

2016-09-26-14-11-13

Varierande längsgående ojämnhet p.g.a olika nivåer på den gamla och den nya beläggningen

Beläggningen på nedanstående bild visar bra längsgående jämnhet över den nya trumman.

Bra längsgående jämnhet

Bra längsgående jämnhet

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Längs Svärdsjövägen finns det fler exempel där den tekniska livslängden varit alltför kort. Räckesståndare av armerad betong, där betongen varit så dålig att armeringen frilagts av den saltning som sker längs vägen. Vid påkörning med tungt fordon är det risk att räcket skulle ge vika.

Räcke framför gångtunnel i Boda

Räcke framför gångtunnel i Boda

Frilagd armering

Frilagd armering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Boda har det gamla räcket mot bäcken mellan Liljan och Bodaviken ersatts med ett nytt räcke, som förlängts så att risken att hamna i bäcken är minimal för trafikanter som håller lagstadgad hastighet.

Räcke med neddoppad räckesände från söder

Räcke med neddoppad räckesände mot norr

 

 

 

 

 

 

 

.

.

Krockprov har utförts på neddoppad räckesände. En neddoppad räckesände ger bilen en okontrollerad luftfärd med stor risk för sekundär olycka. Neddoppad räckesände bör enbart användas i lägre fartregister, lämpligtvis mindre än 70 km/h. Sidoområdet måste då hållas fritt från oeftergivliga hinder. Källa VTI notat 14 – 2006.

De hastighetsmätningar som Trafikverket utförde  söder om räckesområdet 2016-09 visar på mycket högre hastigheter än 70 km/h på den sträcka som är skyltad 60. Natten mellan 2016-11-30 och 2016-12-01 var medelhastigheten så hög som 95 km/tim under 1 timme. Ett medelvärde på 95 km/tim betyder att 15 % av trafikanterna håller en hastighet på mer än 105 km/tim. Medelhastigheten dagtid var 77 km/tim vilket betyder att 15 % av trafikanterna höll en hastighet på över 87 km/tim när de körde in i Boda vid månadsskiftet nov/dec 2016. Vid en hastighetskontroll skulle 10 % av trafikanterna riskera att bli av med körkortet.

Vid påkörning av räckesänden med hög hastighet kan räcket komma att fungera som en katapult och fordon riskerar att ”hamna på rygg” i bäcken. Räcket riskerar dessutom att åstadkomma stora skador på en motorcyklist som hamnar utanför körbanan.

 Australien och Nya Zeeland satsar på att installera räckesskydd främst på olycksdrabbade platser och populära MC-vägar. Med räckesskydd kan även motorcyklister känna sig trygga om olyckan är framme. Räckesskydd skyddar mot allvarliga skador framför allt på benen och i värsta fall förhindrar räckesskydd en dödsolycka. De flesta svenska dödsolyckorna på motorcykel sker i kurvor, även vid räckesolyckor.

I takt med att nya räcken sätts upp i kurvor längs vattendrag på svärdsjövägarna bör även MPS (Motorcycle Protection System) installeras för att skadeutfallet ska lindras vid en påkörning av räcket. Speciellt som svärdsjövägarna blivit allt populärare för MC-folket under somrarna. Se bilden nedan från ett försök med MPS framför vägräckesståndarna.

Försök med MPS (Motorcysle Protection System)

Försök med MPS (Motorcycle Protection System)

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2016 har förstörelsen av rotfilten i slänterna fortsatt. Till ingen nytta men till betydande helt onödiga kostnader och med risk för erosion vid häftiga regnskurar. Dessutom sprids föroreningar från biltrafiken till våra vattendrag och flyttade jordmassor kan öka mängden invasiva (främmande) växter som lupiner. Ett stort problem längs svenska vägar och ett stort problem för de artrika vägkanter Vägverket försökte åstadkomma.

”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” (Luk. 23:34)

Bilderna nedan är från Blixbo (norr Danholn) och Gläntan (söder Borgärdet).

Blixbo 2016-09-14

Blixbo 2016-09-14

Norr Gläntan 2016-09-14

Norr Gläntan 2016-09-14

 

 

 

 

 

 

 

 .

Fördelar med jämn väg

Jämn väg Falun – Svärdsjö ger många fördelar för näringslivet, trafikanterna, landstinget och Falu kommun. Under sommaren 2017 gjordes vägen jämn genom ett omfattande underhåll. Ett underhåll som pågick åren 2015 – 2017.

Jämn väg Falun – Svärdsjö ger färre olyckor och skadade, kortare restider, mindre utsläpp, mindre förslitning av såväl människor som fordon och bättre förutsättningar för bättre vinterväghållning. Ofta är sparad tid den största nyttan i samhällsekonomiska kalkyler.

Jämnare vägar minskar intäkterna för staten men ger lägre kostnader för näringslivet, trafikanterna och landstinget. Sammanfattningsvis ger jämna vägar:
• bättre trafiksäkerhet
• lägre fordonskostnader
• lägre tidskostnader
• bättre komfort (mindre vibrationer och buller) och bättre hälsa (mindre förslitning av rygg, nacke och axlar hos yrkeschaufförer)
• mindre utsläpp av koldioxid, kväveoxid etc.
• mindre buller för omgivningen
• lägre lönekostnader för yrkeschaufförer
• etc.

Danholn mot Svärdsjö 2017-06-26

 

 

 

 

 

 

 

Karlsbyheden mot Svärdsjö 2017-06-26

 

 

 

 

 

 

 

Baggärdet mot Falun 2017-06-26

 

 

 

 

 

 

 

Från p-fickan vid gränsstenen Sundborn – Svärdsjö mot Svärdsjö Mekano söndagen den 18 juni 2017.

 

 

 

 

 

 

 

 

Väg 850 och gamla vägen Svärdsjö – Falun från Svedsgården mot Svärdsjö.

 

 

 

 

 

 

 

 

Genom Boda med Missionskyrkan i bakgrunden 2017-07-04.

 

 

 

 

 

 

 

 

Från Källänge mot Svärdsjö k:a lördagen den 1 juli 2017

 

 

 

 

 

 

 

 

Rune Fredriksson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Upprepade lagningar vid Kårtäkt 1993

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svärdsjöbygden Linghed Lumsheden Svartnäs Svärdsjö Toftbyn Vintjärn
Meny