En del av Sevrda Svrdsjbygden

Om Svärdsjö

Med Svärdsjö som bas har du tillgång till en stor och varierad arbetsmarknad, med en pendlingstid på 1 timme med personbil. Kortare restider vid arbetspendling kan utnyttjas så att man reser längre sträckor och i så fall får tillgång till större arbetsmarknad och fler jobb eller ökad tillgång till service och nöjen av olika slag.

Falun når du på 25 minuter, Borlänge på 40-45 minuter, Hofors på 42 minuter, Säter på 52 minuter, Sandviken på 50-55 minuter, Hedemora på 55 minuter och Rättvik på 60 minuter. Valbo når du på 62 minuter, Leksand på 65 minuter och Gävle på 70 minuter med personbil. I de uppräknade tätorterna (centralorter/serviceorter) bor 217 000 invånare, varav 48 %  i Dalarna och 52 % i Gästrikland.

Med buss/tåg nås bara Falun (37 900 inv.) och Borlänge (42 800 inv.) inom restiden 70 minuter.

Med Svärdsjö som bas får du också fin natur, med många sjöar och vattendrag och överhuvudtaget en trevlig livsmiljö. Du får en utbyggd digital infrastruktur, ett upprustat och väl underhållet statligt vägnät. Du får tillgång till skolor t o m årskurs 9, vårdcentral, tandläkare, apotek, bibliotek, ett stort utbud av affärer, äldreboenden, lokaler för fritid och möten etc.

Tätortsomlandet Svärdsjö

”Här är du” på kartan visar var Svärdsjömacken ligger. Svärdsjömacken på Borgärdesvägen 67 är helägd av Svärdsjö Intresseförening genom Svärdsjö Tankställe AB.

Numren ”21”, ”22”, ”23”, ”24” och ”32” på kartan hänvisar till sevärdheter inom tätortsomlandet Svärdsjö. Alla sevärdheter som omnämns i Falu kommun finns under fliken ”Kartor över Svärdsjö, Svärdsjöbygden och Falu kommun m.fl.”

Enirokarta med Svärdsjö i centrum

Svärdsjöbygden motsvarar landskommunen Svärdsjö och Svärdsjö sockens geografiska område 1970. Dessa enheter uppgick 1971 i Falu kommun.

Svärdsjö socken, som nämnes 1357 i Dalarnes dombok, omfattade även Sundborn och Enviken. Den södra delen av socknen bildade 1636 egen församling med namnet Sundborns församling och från och med den 1 maj 1864 bildade byarna i norra delen Envikens pastorat. Svärdsjö och Envikens församling bildade 2014 åter en gemensam församling, Svärdsjö – Envikens pastorat. Från 2018 ingår Sundborns församling i det nya pastoratet Svärdsjö – Enviken – Sundborn. Cirkeln sluts. Kyrkoherden för det nya pastoratet (SES), Kalle Bengtz, installerades  av biskop Mikael vid ”Mässa med mottagande av kyrkoherde” i Svärdsjö kyrka söndagen den 14 januari 2018. Svärdsjö kyrka som har anor långt tillbaka i tiden med ett 800 år gammalt dopfunt som fortfarande används vid dop. Vid mässan påpekade biskopen att kyrkoherdens uppgift är att arbeta för ett gott samhälle.

Svärdsjö socken har under tidernas lopp haft åtskilligt besvär med dem av sina församlingsbor, som av olika orsaker gått egna vägar och bildat egna församlingar. När Sundborn bildade egen församlig gick det hett till, vilket resulterade i ”Klockstriden mellan Sundborn och Svärdsjö”. Sundbornsborna ansåg att de inte fått ersättning för det deras fäder kostat på i klockor och annat i Svärdsjö församling.

Det slutade med att Sundbornsmän med våld försökte hämta en klocka från klockstapeln i Svärdsjö. Klockstriden mellan Sundborn och Svärdsjö löstes så småningom med ett beslut av biskopen i Västerås den 3 september 1634 där Svärdsjöborna dömdes att betala 253 daler 5 öre till Sundborns klocka.

Ej långt efter det Sundborns församling blivit en självständig socken, fick Svärdsjö en långvarig tvist med kapellfjärdingen, Envikens kapellförsamling. Det dröjde inte länge innan allmogen på eget bevåg förverkligade sin önskan att bygga sig en kyrka eller ett kapell. Grunden lades den 6 maj 1669 och den 30 januari 1673 fick de av Karl XI tillstånd att i sitt nya kapell  ”njuta gudstjänst, såsom ” ett ting, ländandes till befrämjande av Guds namn och ära och deras själars salighet”.

Men i brevet säger Karl XI uttryckligen ifrån att någon söndring från sockenkyrkan i Svärdsjö inte tillåtes. Domkapitlet  beslöt den 5 februari 1673 att varje bonde i fjärdingen skulle giva en stig kol (måttet en stig träkol varierade över tid men motsvarade vanligen ca 2 kubikmeter fast mått eller ca 2,6 kubikmeter löst mått), hälften till sockenkyrkan och hälften till Falu hospital.

Efter en 200-årig tvist,  bifölls kapellbornas ansökan om skilsmässa från moderförsamlingen i Svärdsjö den 6 november  1857 . Utbrytningen verkställdes först den 1 maj 1864, då församlingen fick sin förste kyrkoherde. Och nu har församlingarna i Svärdsjö och Enviken åter blivit en enhet, Svärdsjö – Envikens pastorat.

Det finns flera sägner och gissningar till namnet Svärdsjö och dess tillkomst. En tradition, som finns antecknad i en gammal kyrkbok, förmäler att år 1213 en förnäm riddare, som reste från huvudsätet i Sigtuna till hälsingarna den väg, som då låg mellan tvenne sjöar, där mist sitt svärd.

En tysk resande, som vid midsommartiden 1799 färdades genom socknen, beskriver dess skönhet med följande ord:
Vi styrde nu vår färd österut och kommo in på vägen till Gävle. I närheten av Falun var trakten, så långt vi kunde se, fullständigt sorglig, så att jag nu ännu mer beklagade invånarna i denna stad. Slutligen hade vi emellertid på en lång sandig väg kommit fram till en höjd, och här, där vi förlorat staden ur sikte, förändrade sig också på en gång landskapets utseende. Naturen tycktes framträda i föryngrad gestalt. Vi blevo som förtrollade av det, vi nu sågo omkring oss, och den ene sökte blott göra den andre uppmärksam på än det ena än det andra vackra föremålet. Ty skogar, åkrar, ängar, sjöar, prydliga lantgårdar och enkla bondstugor stodo i brokig blandning inför våra ögon, så att vi inte visste, vart vi först skulle vända vår blick. Det var som hade naturen velat sammanställa allt vackert på en plats till ett mönster.

Svärdsjö är på grund av sina många berg, sjöar och vattendrag bekant som en av Dalarnes vackraste bygder. Det skrev också Karl Linge i boken ”Svärdsjö socken med Enviks kapell”, som utgavs 1929. Karl Linge var skolinspektor,  född den 9 april 1879 i Svärdsjö och död den 1 april 1968 i Leksand.

Genom Svärdsjö gick den landsväg, efter vilken handelsvarorna fraktades mellan de två betydande handelsstäderna Gävle och Falun, innan Gävle – Dala järnväg blev byggd. Otaliga är därför de foror, som Svärdsjöbönderna fraktade mellan dessa städer.

Förbindelsen mellan Gävle och Kopparberget har sedan medeltiden gått genom Ovansjö och Svärdsjö, och det är möjligt, att en väg mellan dessa socknar funnits redan 1030.

Genom Svärdsjö gick också den s.k. kopparvägen, från Falun och norrut och som sägs sammanfalla med kurirvägen från Borganäs i Borlänge till Faxehus i Söderhamn i början av 1500-talet.

Svärdsjövattendragen från Amungen till Runn har också haft stor betydelse för bygdens utveckling, liksom Svärdsjöåsen, som är en biås till Badelundaåsen. Svärdsjöåsen dyker upp vid Dådran och fortsätter via Marnäs, Enviken, Linghed, Svärdsjö, Karlsbyheden och Vika till Badelundaåsen i Hedemora. I höjd med Viggensjöarna ansluter Svärdsjöåsen till Badelundaåsen.

Klimatet och dess inverkan på Svärdsjös historia

Svärdsjöbygden, som är belägen på nordsvenska höglandets gräns åt söder, har ett klimat, som mera liknar Norrlands än Svealands. Karl Linge skriver emellertid att man på två meters djup funnit hasselnötter i ett myrtag vid Åg, ett tecken på för mycket länge sedan rådande mildare klimat. I klimatiskt avseende varierade klimatet under hela 1800-talet så att både kalla och blida vintrar liksom snörika och snöfattiga var vanliga.  Kalla vintrar och därpå följande varma somrar fanns också i minnet hos äldre personer när Karl Linge skrev sin bok.

I början av 1770-talet tog frosten säden och kronofogde Halldin i Kopparbergs fögderi befarade att folket i stor utsträckning måste taga tiggarstaven och lämna sina gårdar öde. Även det stora nödåret 1867 var kännbart i en del av socknen. För att öka försörjningsmöjligheterna för befolkningen vid missväxt och hungersnöd bildades besparingsskogar i Dalarna och Hälsingland på 1870- och 1880-talen. Besparingsskogarna har genom åren bidragit till skolor, kommunhus, vägar och järnvägar. Se även Svärdsjö Svartnäs Besparingsskogs historia.

Nödåren 1867 -1868 medförde att svenska migranter sökte sig till andra länder 1868 – 1869. Efter kalla och våta 1867 kom varma och torra 1868. I juni, juli och långt in i augusti pinade torkan Sverige söder om Dalälven. Nöden och vägrad statlig hjälp bidrog till att 66 000 svenska migranter sökte sig till andra länder. Som andel av Sveriges folkmängd var det lika många som de migranter Sverige tog emot 2015 – 2016. 2017 – 2018 tycks bli en kuslig 150-års kopia av 1867 – 1868. Källor: SMHI och Per Emgardsson, Teknikredaktör Land Lantbruk nr 31-32, 27 juli 2018.

Idag är bygderna inte lika känsliga för svängningar i temperatur och nederbörd även om köld- och nederbördsmängd kan variera kraftigt mellan enskilda år, som framgår av nedanstående diagram. Temperatur- och nederbördsmätningarna som ligger till grund för beräkning av de ackumulerade köld- och nederbördsmängderna kommer från SMHI-station 10537 Falun Lugnet.

Rune Fredriksson svarar för sammanställningar, analyser och presentationer av köld- och nederbördsmängder samt temperaturer 1961 – 2015.

Köldmängd vintrarna 1992 - 2007

Köldmängd vintrarna 1992 – 2007

Neder

Nederbördsmängd vintrarna 1995 – 2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Av nedanstående  figurer (de blå) visas att de låga temperaturerna varierar mycket över perioden 1961 – 2015 vid SMHI:s mätstation i Falun. Mest varierar min. temperaturerna (vintertemperaturerna). De högsta vintertemperaturerna uppmättes 1992 och 2015. De lägsta vintertemperaturerna uppmättes 1961, 1975, 1979, 1988, 1994, 2007 och 2010.

Min temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

Min temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

P10 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

P10 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

 

 

 

 

 

 

 

 

Av nedanstående figurer (de röda) visas att sommartemperaturerna varierar mycket lite över perioden 1961 – 2015. De högsta temperaturerna uppmättes 1975, 1989 och 1994. Observera att sommartid infördes 1980, vilket innebar att temperaturerna avlästes 1 timme tidigare under dagen jämfört vid perioder med normaltid.

Max temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

Max temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

P90 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

P90 temperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

 

 

 

 

 

 

Medeltemperaturens variation  över året påverkas mest av variationer under vinterhalvåret, vilket framgår av nedanstående figur (den svarta).

Medeltemperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 - 2015

Medeltemperatur vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961 – 2015

 

 

 

 

 

 

 

 

Avlästa temperaturer morgon (06:00), middag (12:00) och kväll (18:00) 1961, 1971, 1981 och 1991 framgår av figurerna nedan. Av figurerna framgår hur temperaturerna varierat över året.

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1961

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1971

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1971

 

Lufttemperatur morgon, middag och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1981

Lufttemperatur morgon, middag och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1981

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1991

Lufttemperatur morgon, middag, kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 1991

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avlästa temperaturer morgon (06:00) och kväll (18:00) 2001, 2011, 2014 och 2015 framgår av figurerna nedan.

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2001

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2001

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2011

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2011

 

 

 

 

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2014

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2014

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2015

Lufttemperatur morgon och kväll vid SMHI:s mätstation Falun Lugnet 2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De lägsta (- temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 1:a kvartalet. Kallast var 2011 och därefter 1981, 1971, 1991, 1961, 2015 och 2014.

De högsta (+ temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 3:e kvartalet. Varmast var 2011 och därefter 2014, 1971, 1991, 2001, 1961, 1981 och 2015.

De näst högsta ( + temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 2:a kvartalet. Varmast var 2011 och därefter 2014, 1981, 1961, 1971, 1991, 2015 och 2001.

De tredje högsta ( + temperaturer) kvartalsmedeltemperaturerna inträffade 4:e kvartalet. Kyligast var 1981 och därefter 1971, 1961, 2001, 1991, 2015, 2014 och 2011.

Analysen av temperaturerna bekräftar inte den gängse uppfattningen att klimatet blir varmare och varmare. Åtminstone inte i Falun för perioden 1961 – 2015.

Observera att sommartid infördes 1980, vilket innebar att temperaturerna avlästes 1 timme tidigare under dagen jämfört med vid perioder med normaltid.

 

Rune Fredriksson
Reviderad 2018-10-14

Svärdsjöbygden Linghed Lumsheden Svartnäs Svärdsjö Toftbyn Vintjärn
Meny