En del av Sevrda Svrdsjbygden

ÅVS väg 850 genom Svärdsjö godkänd av Trafikverket

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Svärdsjö godkändes av Trafikverket den 13 november 2018. Texterna nedan är valda utdrag ur studierapporten. Hela rapporten Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsbrist, väg 850, genom Svärdsjö kan läsas genom att klicka på rapportnamnet.

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, ASEK kan hämtas från Trafikverkets hemsida för den som önskar fördjupa sig i analysmetoder och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn. ASEK 6.1 och Introduktion till samhällsekonomisk analys kan öppnas direkt genom att klicka på namnen.

Bakgrund och syfte

Syftet med åtgärdsvalsstudien är att skapa samsyn mellan viktiga aktörer gällande nuvarande brister, behov och mål samt åtgärder som behöver vidtas längs aktuell sträcka. Brister längs sträckan avser främst oskyddade trafikanter sett ur tillgänglighets- och trafiksäkerhetssynpunkt.

Av de rekommenderade åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien kommer ett antal åtgärder att finansieras med medel från länsplanen för transportinfrastruktur.

Åtgärdsvalsstudien omfattar väg 850 genom tätorten Svärdsjö i Falu kommun. Norr om Svärdsjö sträcker sig studieområdet fram till korsning väg 850/väg 888 där väg 850 viker av österut och väg 888 fortsätter norrut mot Linghed. Söderut sträcker sig studieområdet fram till korsningen väg 850/ Liljansvägen/avtagsväg mot Bengtsheden (väg 881.1) i jämnhöjd med Liljansskolan i Boda.
Studien innefattar även hur anslutande gator, gång- och cykelnät och den omkringliggande bebyggelsen ansluter till och kopplas samman med studieområdet.

Aktuell sträcka längs väg 850 som ingår i åtgärdsvalsstudien är cirka 7 km.

Det finns i dagsläget ingen undertecknad överenskommelse mellan Trafikverket och Falu kommun för genomförande av studien. Den senaste gällde fram till 2015.

Längs väg 850 genom Svärdsjö har framför allt brister beträffande trafiksäkerhet, tillgänglighet, transportekonomi och miljö identifierats.
Det finns ett behov av att se över möjligheten att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 850 genom Svärdsjö.

Behov finns av förbättrad tillgänglighet för oskyddade trafikanter till målpunkter inom Svärdsjö centrum, t.ex. till vårdcentralen. Det har även uttryckts ett behov av att göra trafiksystemet i Svärdsjö mer praktiskt fungerande och estetiskt tilltalande, för Svärdsjöbor, turister och andra besökare.

Överlag finns en önskan om att främja ett hållbart samhälle genom att göra det möjligt att tryggt promenera och cykla i centrum och dess omgivningar.

Nuläge

Trafikverket är väghållare för väg 850 samt för de anslutande vägarna 876, 880, 881, 882 och 888. Övriga anslutande vägar har enskild väghållare. Väg 850 är en transportsträcka för bland annat arbetspendling, turism, kollektivtrafik och näringslivets transporter. Väg 850 är utpekad som rekommenderad väg för transport av farligt gods.

Vägbredden på sträckan varierar mellan 7,5 och 11 meter.

Den aktuella sträckan av väg 850 fick ny beläggning under 2017.

Längs med väg 850 mellan Boda och Svärdsjö centrum finns generellt ingen yta avsedd för oskyddade trafikanter.

Från korsning väg 850/väg 876 till korsning väg 850/väg 880 finns trottoar på båda sidor om väg 850. Från korsning väg 850/väg 880 finns trottoar på västra sidan fram till Källevägen, medan den östra sidan har en avmålad yta för oskyddade trafikanter. Norr om Svärdsjö är vägbanan avmålad för gående och cyklister fram till korsningen väg 850/väg 888 förutom vid Svärdsjö kyrka.

I Borgärdet, motsvarande Svärdsjö tätort, bodde det år 2016 cirka 1 430 personer.

Längs den aktuella sträckan genom Svärdsjö centrum finns ett flertal målpunkter såsom förskola, grundskola, vårdcentral, idrottsplats, bibliotek, fritidsgård, restauranger, service och handel.

Söder om Svärdsjö centrum finns en ridskola samt badplats. I den norra delen av Svärdsjö finns målpunkter som kyrka, hembygdsgård och badplats.

De elever i Boda som bor söder om bron vid Bengtshedens plåt beviljas skolskjuts till Svärdsjöskolan pga. trafiksäkerhetsskäl, även om de enligt avståndet skulle kunna cykla.

Busshållplatserna är av olika standard. I de centrala delarna är vissa busshållplatser t.ex. utrustade med väderskydd medan andra busshållplatser längs med sträckan endast är försedd med stolpe vid vägren.

På sträckan korsning väg 850/väg 888 till korsning väg 850/väg 882 är årsmedeldygnstrafiken 2 831 fordon/dygn varav 11 procent utgörs av tung trafik. På sträckan korsning väg 850/väg 882 söderut genom Boda till korsning väg 850/avtagsväg mot Bengtsheden (väg 881.1) är årsmedelsdygnstrafiken 2 462 fordon/dygn varav 9 procent utgörs av tung trafik.

Den skyltade hastigheten genom Svärdsjö är 50 km/h. Norr om Svärdsjö är den högsta tillåtna hastigheten 80 km/h. Vid Hembygdsgården strax innan korsningen väg 888/väg 850 är hastighetsgränsen 60 km/h. Söder om Svärdsjö är den högsta tillåtna hastigheten 80 km/h. Hastighetsbegränsningen övergår sedan till 60 km/h genom Boda, från bron över ”Seckan” fram till Liljansvägen.


Ett uttag från Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) visar att det på den aktuella sträckan mellan åren 2008 och 2017 har inträffat 29 olyckor med sammanlagt 34 skadade personer. Tre av personerna har blivit allvarligt skadade, nio måttligt skadade och 22 lindrigt skadade. Tretton av de skadade personerna var fotgängare som halkat eller snubblat i vägmiljö. Sex av de skadade personerna har suttit på moped och en av de skadade var cyklist.

Kommande utveckling

I anslutning till tankstationen som ligger norr om Svärdsjö centrum planerar Svärdsjö intresseförening en butik, ett kafé samt en biltvätt. Detta kommer att ske när det finns finansiering. I planerna ingår även att anlägga en pendlarparkering. Pendlarparkeringen har förberetts med asfaltsbelagda in- och utfarter samt genomfart. Marken ägs av Falu kommun och det finns en detaljplan över området som möjliggör denna utveckling.

Den berörda sträckan är en viktig del i Dalatrafiks linjenät och i det förslag som kollektivtrafiks-förvaltningen arbetar med kommer trafiken att jämfört med dagens trafik förstärkas mellan Falun och Svärdsjö. Linje 235, som är områdets stomlinje, planeras att köras varje halvtimme under morgon och eftermiddag på sträckan mellan Falun och Källegården i Svärdsjö. Sammanlagt per vardag innehåller förslaget i skrivande stund 21 turer per riktning. Norr om Källegården är dock turutbudet glesare, motsvarande en tur i timmen som fortsätter mot Linghed-Enviken. Linje 235 planeras att stanna på samtliga hållplatser längs sträckan vilket innebär att turtätheten alltså är lika stor på samtliga hållplatser fram till Källegården.

Busshållplatsen Svärdsjö centrum är en viktig bytespunkt i Dalatrafiks linjenät.

En hastighetskamera (ATK) planeras att sättas upp på väg 850 i jämnhöjd med Bengtsheden under perioden 2019–2020.

Krav (funktion, tekniska, ekonomiska, miljö, trafiksäkerhet med mera)

Åtgärdsförslag ska tas fram utifrån fyrstegsprincipen och fysiska åtgärder ska följa VGU (Vägar och gators utformning).

Åtgärdsförslagen ska värna och förstärka tätortskaraktären i Svärdsjö, t.ex. göra tätorten mer välordnad, strukturerad, med tydliga gränser mellan olika funktioner samt ha ett tydligt centrum och en samlad transportnod.

Mål för lösningar (eftersträvad kvalitet)

De åtgärder och lösningar som tas fram för att lösa bristerna och uppfylla behoven ska bidra till att uppfylla åtgärdsvalsstudiens mål inom åtgärdsvalsstudieområdet:

• Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter

PRÖVA TÄNKBARA LÖSNINGAR

För att få en samlad bild över de brister och behov som finns i åtgärdsvalsstudieområdet i samt ge förslag på åtgärder, med hjälp av fyrstegsprincipen, genomfördes en workshop den 8 mars år 2018 i Svärdsjö.

I tabell 1 finns en sammanställning över samtliga identifierade brister och behov samt föreslagna åtgärder. Av tabellen framgår även grunden för bedömningen av vilka åtgärder som projektgruppen inte valt att gå vidare med. Generellt rör det sig om åtgärder som har en osäker effekt, är alltför kortsiktiga lösningar, är olämpliga att använda i den aktuella trafikmiljön eller istället bör hanteras inom ramen för andra utredningar. För de åtgärder som valts att gå vidare med redovisas åtgärdernas geografiska placering i figur 12 efter tabell 1.

Paketeringsförslag

A1 Separerad gång- och cykelväg norr och söder om Svärdsjö.
Kostnad (inkl. byggherrekostnader och mark- och fastighetsinlösen) 24,8 mkr

A2 Separerad gång- och cykelväg söder om Svärdsjö och avmålat norr om Svärdsjö.
Kostnad (inkl. byggherrekostnader och mark- och fastighetsinlösen) 19,8 mkr

B Kollektivtrafikåtgärder
Kostnad (inkl. byggherrekostnader och mark- och fastighetsinlösen) 1,9 mkr

C Övriga åtgärder för oskyddade trafikanter i huvudsak centrala Svärdsjö inkl. Mobility management-åtgärder (MM)
Kostnad (inkl. byggherrekostnader och mark- och fastighetsinlösen) 11,7 mkr

EFFEKTBEDÖMNING

Åtgärdspaketen bidrar i viss utsträckning till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning genom att:

• Den sociala hållbarheten bedöms att öka då förbättringar i trafiksäkerhet och tillgänglighet för gående och cyklister samt kollektivtrafikresenärer genomförs. Barn, unga och äldre får ökade möjligheter att röra sig i transportsystemet på egen hand.

• Den ekologiska hållbarheten bedöms att öka då det skapas möjligheter att öka andelen gående och cyklister samt kollektivtrafikresenärer eftersom färre barn behöver skjuts till skola och idrottsaktiviteter.

• Samhällsekonomiskt bedöms åtgärdspaketen vara olönsamma, men den samhällsekonomiska hållbarheten är svårbedömd.

FORMA INRIKTNING OCH REKOMMENDERA ÅTGÄRDER

Samtliga åtgärdspaket (A1, A2, B, C) har valts att rekommendera utifrån det som framkom av effektbedömningen samt deras bidrag till åtgärdsvalsstudiens mål.

Åtgärdspaketen (A1, A2, B, C) bidrar till att uppfylla åtgärdsvalsstudiens mål att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter längs med aktuell sträcka. Den avmålade gång- och cykelbanan på sträckan norr om Svärdsjö, som ingår i åtgärdspaket A2, har dock en låg måluppfyllelse och föreslås därmed endast genomföras på kort sikt. När det finns ekonomiska resurser för att anlägga en separerad gång- och cykelväg på sträckan norr om Svärdsjö bör detta genomföras om behovet fortsatt kvarstår. Därmed innebär åtgärdspaket A2 en lösning på kort sikt och åtgärdspaket A1 en lösning på längre sikt.

Åtgärdspaket A2 väljs på kort sikt eftersom det innebär lägre investeringskostnad än åtgärdspaket A1. Förbättringen för oskyddade trafikanter norr om Svärdsjö blir inte lika stor som med A1, men standarden bedöms ändå vara acceptabel på kort sikt. I och med att skyltningen förbättras kommer problematiken med att lastbilar idag parkerar på den avmålade gång- och cykelbanan försvinna och därmed förbättras i viss mån tillgängligheten och trafiksäkerheten ytterligare för oskyddade trafikanter. Åtgärdspaket A2 ger även mindre intrång i landskap än åtgärdspaket A1.

Förslag är att prioritera genomförandet av åtgärdspaketen enligt följande ordning: åtgärdspaket B och C är prio 1 med hänvisning till kommunens prioritering till Region Dalarna i cykelplanen. Både åtgärdspaket A1 och A2 är prio 2, A2 på kort sikt och A1 på lång sikt.

Den 13 september 2018 hölls ett ”forma inriktnings-möte” där representanter från organisationer som står som ansvariga för genomförande eller för finansiering fanns representerade.

I samband med ”forma inriktning-mötet” valdes några åtgärder att inte rekommendera vidare.

I tabell 3 framgår de åtgärder som rekommenderats vidare till åtgärdsbanken. I tabellen anges även förslag till fortsatt hantering, tid för genomförande samt ansvariga aktörer för genomförande och finansiering.

Arbetsprocessen

Processen har skett genom en fördjupad dialog mellan viktiga aktörer för att göra känt för alla inblandade om kända brister och behov efter berörda sträckor och vad som planeras. Detta för att få en gemensam utgångspunkt för vidare arbete.

Åtgärdsvalsstudien har drivits genom en projektgrupp, se kapitlet ”Aktörer och övriga intressenter”. Projektgruppen har bearbetat och kompletterat identifierade behov och brister, förslag på åtgärder och tagit fram övergripande mål samt kontinuerligt lämnat synpunkter på allt material som konsulten Sweco tagit fram. Arbetet i projektgruppen har skett både som fysiska möten och telefon/distansmöten.

Inom åtgärdsvalsstudien har en workshop genomförts där intressenter bjudits in. Under workshopen breddades kunskaperna om nulägesförutsättningarna (t.ex. brister, behov och målpunkter). Utifrån de brister och behov som identifierat togs åtgärdsförslag fram under workshopen. Åtgärdsförslagen har sedan bearbetats och fördjupats av projektgruppen och vägutformningsexpert från konsulten. Därefter skickades åtgärdsförslagen ut till deltagarna vid workshopen för att inhämta synpunkter som sedan tagits hänsyn till och/eller hanterats i val av åtgärder. Förankring med externa referenser har även skett vid det ”forma inriktnings-möte” som hölls inom processen.

Respektive aktör kan behöva göra ytterligare analyser av sina åtgärder, dock inte inom ramen för denna studie.

Ställningstagande och fortsatt hantering

Trafikverket kommer, efter utredningens avslut, att gå vidare med framtagande av ett internt ställningstagande med utgångspunkt i de rekommenderade åtgärder som åtgärdsvalsstudien resulterat i. Åtgärder som ska genomföras och ansvarsfördelningen av dessa hanteras vidare inom ramen för den gemensamma överenskommelse som finns mellan Falu kommun och Trafikverket.

De politiska partiernas ställningstagande till samfinansiering

I anslutning till politikerdialogen i Boda Missionskyrka onsdagen den 29 augusti ställde Rune Fredriksson Svärdsjö Intresseförening en skriftlig fråga till samtliga politiska partier beträffande samfinansiering av det åtgärdspaket som Swecos projektgrupp valt att gå vidare med i Åtgärdsvalsstudien.

Bakgrunden till frågan delgavs samtliga partier

Investeringskostnaden för de nödvändiga åtgärderna för GC-trafiken på den 7 km långa sträckan mellan Boda-Höganäs motsvarar mer än ett års investering längs de statliga vägarna i hela Dalarna. Region Dalarna avsätter 123 mkr i länsplanen 2018 – 2029 för GC-vägar längs det statliga vägnätet. Det motsvarar 11 mkr/år för hela Dalarna eller 35 kr/invånare och år.

Det är osannolikt att Region Dalarna avsätter mer än ett års anslag på ett enda projekt längs väg 850 mellan Boda – Höganäs. Speciellt som Region Dalarna på önskemål av bl.a Falu kommun också arbetar med medfinansiering av E16 ”Förbifart Yttermalung”.

För att bättre knyta samman tätorterna Boda/Bengtsheden med Borgärdet krävs en lösning genom samfinansiering. Eftersom Falu kommun tagit upp 7,8 mkr/år för Falu tätort i cykelplanen, motsvarande 200 kr/invånare och år, bör det vara möjligt att flytta en del pengar från Falu tätort till projektet Boda – Borgärdet – Höganäs.

FalunBorlänge-regionen och Falu kommun har i remissvaret till Regeringen för Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 lyft frågan om samfinansiering av ”Förbifart Yttermalung”. E16 är en nationell stamväg och ska formellt hanteras i nationell plan och då hamnar ”Förbifart Yttermalung” bland andra angelägna nationella projekt. Så samfinansiering är ingen ny fråga för Falu kommun.

Kostnaden för ”Förbifart Yttermalung” i länsplanen har ökat från 207 mkr till 350 mkr i den fastställda arbetsplanen. En kostnad som inte bedömts vara möjlig att hantera i länsplanen 2018-2029. Objektet behöver nu prioriteras in i Nationell Plan 2018 – 2029, något som Trafikverket och Region Dalarna med gemensamma krafter enligt Falu kommun och FaluBorlänge-regionen bör hitta en framkomlig lösning för, genom samfinansiering.

Om nödvändiga investeringar inte behöver skjutas på framtiden för projektet väg 850 Boda-Höganäs kan man räkna med en avkastning på 1,30 – 2 kronor på varje satsad krona vid en investering på 14 – 17 miljoner kronor enbart mellan Boda-Borgärdet enligt mina preliminära beräkningar.

P.S. Jag delar inte den uppgift som anges i Åtgärdsvalsstudien att ”Samhällsekonomiskt bedöms åtgärdspaketen vara   olönsamma…”.
Det saknas uppgifter i ÅVS:en om värdering av vägtrafikolyckor, eller andra trafikolyckor med döda, allvarligt skadade, mycket allvarligt skadade och ej allvarligt skadade baseras på polisrapporterade olyckor eller på uppgifter från både polis och sjukvård. Dessutom framgår det inte om egendomsskador vid vägtrafikolyckor är medräknade.

På fråga svarar Trafikverket : I fallet med ÅVS Svärdsjö användes mall 0395 för att ta fram den samlade effektbedömningen. I den mallen ges inte utrymme för beräkningar utan det är verbala bedömningar som genomförs. D.S.

För att nödvändiga investeringar inte ska skjutas på framtiden krävs att Falu kommun ställer upp och med Region Dalarna och andra intressenter samfinansierar de nödvändiga investeringarna för en GC-väg/bana Boda – Höganäs. Åtgärder som förbättrar tillgänglighet, trafiksäkerhet och effektivitet.

Den stora frågan är om Falu kommun är lika intresserad att samfinansiera åtgärder längs det statliga vägnätet inom den egna kommunen som i MalungSälen.

Med vänlig hälsning
Rune Fredriksson
Svärdsjö Intresseförening

Svar från de politiska partierna

Svar kom från Falupartiet, Centerpartiet och Socialdemokratena som tyckte att initiativet och resonemanget var intressant.

Förväntningar på de politiska partierna och Falu kommun

Svärdsjö Intresseförenings förväntningar på de politiska partierna och Falu kommun är att de bevakar och påverkar det nya Region Dalarna så att merparten av de prioriterade åtgärderna kan genomföras under planeringsperiod 2018 – 2029 i länsplanen.

 

Svärdsjöbygden Linghed Lumsheden Svartnäs Svärdsjö Toftbyn Vintjärn
Meny