En del av Sevrda Svrdsjbygden

Bredband på landsbygden

Uppdaterad 2016-04-15

Modern elektronisk kommunikation är idag lika viktigt som vägar, vatten och el. Stockholms stad har en vision för 2040, och målet är då att vara världens mest digitaliserade stad. Staden har valt ut fyra problemområden: En tryggare ålderdom för invånarna; en bättre trafiksituation; renare vatten och ökad social integration.

Bättre bredband på landsbygden är i än högre grad en avgörande framgångsfaktor för utveckling. Vi i Svärdsjöbygden har goda förutsättningar att vara landsbygdens mest digitaliserade område i Sverige. Våra problemområden är av delvis samma karaktär som Stockholms.

Att bättre bredband inte är mobilt bredband utan fiber klargjorde Moa Berglöf , f d talskrivare till Fredrik Reinfeldt, mycket bra i en krönika i Falu Kuriren fredagen 22 maj 2015.

Barnprogram och partiledardebatt på SVT Play. Fritidsschemat på nätet och förskolans veckobrev på mejl. Köpa tågbiljetter och regnkläder till barnen online. I tio dagar räcker våra gigabyte. Extra data kostar en rundlig summa (inväntar räkningen)”, skriver Moa Berglöf som flyttat från storstaden ut på landet.

Mobilt bredband är ett bra komplement men kommer att ruinera en barnfamilj om det är enda alternativet. Och det skapar stora problem för företagen. I Land Lantbruk nr 16 15 april 2016 kan man  läsa att Nordanstig i Hälsingland kommer att drabbas värst när Telia stänger ner kopparnätet i höst utan att det finns ett bra alternativ. Telia Sonera och Tele 2 erbjuder obegränsad trafikvolym via 4G. Telia begär cirka 20 000 kronor per år för denna tjänst och Tele2 cirka 24 000 kronor. Det blir en dramatisk prisökning för de företag som hittills betalat cirka 4 000 kronor per år för ADSL med obegränsad trafikvolym skriver Göte Andersson i Land Lantbruk.

Bättre uppkoppling till rimliga priser är en ödesfråga för landsbygden.

I Ny Teknik fredagen den 5 februari 2016 refereras till ett frukostmöte på IVA där Ericsonchefen berättade att 5g är det nya verktyget som Ericsson valt att använda för att lyckas ”förändra vardagen för industrin”. Med 5g blir det för första gången möjligt att orkestrera industrin. Då kan vi ge hastigheter på 10 Gbit/s. Och för er som inte har någon känsla för den siffran kan jag bara säga att – det är väldigt, väldigt snabbt.
Kampen om att bli först med 5g har redan börjat. Sydkorea har sedan länge sagt att man kommer att visa upp 5g 2018 under vinter-OS. Men det tycker inte Vestberg är riktig 5g.

– Sydkorea kommer då ha något som är ”likt 5g”. Men de första kommersiella 5g-näten kommer först 2020, konstaterade Vestberg.

Björn Lindberg, ansvarig för mobilutbyggnaden på Tele 2 tror på en kommersiell lansering 2021, när 5g-terminalerna är klara, men ännu finns det ingen specifikation för 5 g betonar Björn Lindberg. Men att ”det är möjligt” är förstås inte detsamma som ett beslut om kommersiell lansering av 5 g.

I Ny Teknik 23 mars 2016 säger Telia Soneras Björn Berg att 5G på landsbygden dröjer till runt 2025, men säger också att det kan gå snabbare.

I Ny Teknik nummer 14 april 2016 svarar Fredrik Tufvesson, 5g-expert och professor i radiosystem vid Lunds tekniska högskola, Björn Berg, informatör på Telia Sonera och Patrik Nilsson, nätexpert på Telenor i Sverige på 16 läsarfrågor om 5g.
Fråga 4. Bör man invänta 5 g i stället för fiber?
Nej svarar alla tre,

-Mobilkommunikation är ett bra komplement. Men fiber kommer – för överskådlig framtid – att ha högre kapacitet. Vänta inte på 5g, uppmanar Fredrik Tufvesson.
-En fördel med fiber är att man får den hastighet man köpt, i alla fall nästan. I mobilnäten varierar det, säger Patrik Nilsson, nätexpert på Telenor.
-Blir man erbjuden fiber, så tveka inte, säger Björn Berg på Telia, som liksom Telenor säljer både fiber och mobilitet.

Fråga 7. Fungerar 5g inomhus?
Det beror på vilka frekvenser som används för 5g. Höga frekvenser ger korta vågor och de har svårare att ta sig igenom en vägg än en lång våg:
-Det är ren fysik, påpekar professorn och fortsätter:
-För millimetervågor är det besvärligt att ta sig ígenom väggar. Men då löser man det genom attt sätta upp en utomhusantenn, eller flera förstärkare.
Telia räknar med att använda korta vågor som har svårare att ta sig igenom väggar i sin 5g-pilot 2018.

De 4g-nät som är under uppbyggnad i Sverige klarar 40 Mbit/s som bäst.

I Boda, Bengtsheden och Hillersboda har projektet Liljan Fiber kommit till den tidpunkt när konkurrensutsättning redan ägt rum. Arbetsgruppen Liljan Fiber har vid stormöte den 6 april 2016 rekommenderat fastighetsägarna i Bengtsheden, Boda och Hillersboda att beställa fiberanslutning från Falu Stadsnät.
Ca 200 fastighetsägare var närvarande på stormötet och det var ett enhälligt stöd för arbetsgruppens rekommendation. Läs mer: http://svardsjo-liljan.webnode.se/nyheter/

Den utrustning som kommer att användas klarar 100/100 Mbit/s och all ny utrustning kommer att klara 1000/1000 Mbit/s. Utrustning för 1000 Mbit/s (1 Gbit/s) är endast något dyrare.

I Gävledala torsdagen 19 mars 2015  säger chefen för Hälsingetidningar i Mitt-media att tidningarna behöver bättre bredband för att komma ut med nyheter i framtiden.

Botten har gått ur den den gamla affärsmodellen med papperstidningar och abonnerade tidningar säger chefen Gunilla Kindstrand. Hon säger också att för att nå ut med journalistiken krävs ett bättre bredband och ett mer demokratiskt synsätt på vart bredband når, för det är så nyheterna kommer att nå publiken framöver.

Falu kommun och Landstinget Dalarna behöver också bättre bredband för att kunna utveckla e-hälsolösningar. Det innebär att de har en läxa att göra och att ta sitt ansvar för finansiering av dessa samhällstjänster.

Bredbandsforum – en del av regeringens bredbandsstrategi kan du läsa vad som händer i stort.

Hela Sverige skall leva! kan du läsa mer om satsningen på Byanätsforum och i Ny Teknik 2016-04-15 säger telekomprofessorn Per Ödling i telekommunikation vid Lunds universitet att han vill att varje stuga i hela Sverige ska kunna få 100 Mbit/s. Hans lösning är superbasstationer med räckvidd på 20 mil uppsatta i tv-masterna. En lösning som skulle kunna finnas inom 10 år.

Vad som händer hos Falu kommuns Bredbandsgrupp och Falu stadsnät beträffande satsningar på landsbygden kan du se om du klickar på länkarna. Det öppna stadsfibernätet 2013 framgår av bilden nedan.

Vi kommer att följa vad som händer i stort när det gäller bredband på landsbygden och vad som händer i Svärdsjö med omnejd.

Aktuella satsningar på fiberbredband Marnäs- Enviken, Linghed och Böle-Isala-Österbyn-Österkvarn-Hunsen-Ön kommer vi att följa med stort intresse. Projektet Böle – Isala – Vasalund – Östansjö – Österbyn – Österkvarn – Hunsen – Näsänget går under namnet Fiber i byarna.  Vi kommer att ta initiativ så att Borgärdet, Boda, Bengtsheden, Hillersboda och närliggande byar inte lämnas på perrongen när tåget går.

Idag sker satsningar i Boda, Bengtsheden och Borgärdet på kommersiella grunder. Falu Energi har möjlighet att från huvudnoden vid panncentralen bygga ett spridningsnät som täcker hela Borgärdet. Med Jordbruksverkets nya regler kommer Svärdsjö – Liljan fiber (Boda, Bengtsheden och Hillersboda) att ske i huvudsak på kommersiella grunder.

Falu stadsnät i Borgärdet

Falu stadsnät 2013 i Borgärdet

Telias Öppen Fiber är ett alternativ som idag också är aktuellt för Svärdsjöbygden. Även andra företag har visat intresse.

Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar för att alla i Sverige skall ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Region Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna har ett gemensamt kansli för Bredband och Digitalagenda. Syftet med kansliet är i tvådelat. Dels handlar det om att underlätta en effektiv fiber- och mobilnätsutbyggnad i länet och dels att underlätta för samhället att dra nytta av digitaliseringen.

Information från informationsmöte för byarna i Falun 18 mars 2015.

  1. Presentation av Bredbandsgruppen i Falu Kommun.
  2. Kort om teknik.
    ADSL – principen. Med fiber till teknikbodar och via telenätet till hushållen.
    Mobilt bredband – ett komplement till det fasta nätet.
    Fibertrafik från ortsammanbindande fibernät och via skåp eller teknikbodar till områdesnät och vidare till ”Fastighetsnät”.
  3. Information om mål, strategier, organisationer i nationen, Dalarna och Falun.
    Bredbandsstrategier
    -Nationell Digital Agenda
    -Bredbandsstrategi för Dalarnas län
    -Bredbandsstrategi för Falu kommun
    Mål
    -90 % skall ha 100 Mbit/s (=fiber)
    -10 % skall ha 30 Mbit/s (annan teknik)
    Organisationer
    -Staten: Tillväxtverket, Jordbruksverket, PTS
    -Länet: Bredbandsforum, Bredbandskansliet och ansökningsbehandling
    -Kommunen: Bredbandsgruppen
  4. Historik och nuläge
    Område stad Område tätort Område
    Landsbygd
    Område glesbygd
    Tillgång till basala nättjänster idag och imorgon? Ja Ja Ja ja
    Mobilt bredband idag 4G 4 G 4G, 3G, inte överallt 3G, 2G, Net-1,SAT
    Ortssammanbindande med fiber idag ? Ja Ja Ja, ofta (ej 10-12 orter) Nej, oftast
    Befolkning tät Tät inom vissa delar Glest i byar Glest
    Spridningsnät med fiber imorgon? Ja, kommersiellt Ja och nej; kommersiellt En del med stöd Nej
    Spridningsnät med fiber imorgon? Ja, kommersiellt Ja, kommersiellt Ja med stöd(LBP) kanske
    ADSL idag? Ja Ja Ja Ja, oftast
    ADSL i morgon (Nej)Efterfråge-beroende Nej Nej Nej
    Annan teknik /radio?Garanterad uppkoppling  < 100 Mb/s men >10Mb/s -Som komplement -Som komplement Ja om inte annan teknik Ja om inte annan teknik
  5. Konceptet och pilotprojekt
    -Initiativ
    -Dra igång arbetet
    -Rollerna
    -Stöd och ansökningar
    -Bygga nätet
    -Äga och förvalta nätet
  6. Vilka stödformer finns det?
    Ortssammanbindande nät
    -ERUF-medel /tillväxtverket) ca 50 %
    -Kommunal motfinansiering ca 50 % (beroende av kommunens budgetprocess)
    Områdesnät
    -LBP-medel (jordbruksverket) ca 50 %
    -Slutkundens avgift ca 50 %
    -(Ev insats från operatör)
    Fastighetsnät
    -Rot-avdrag, idag ca 50 % av arbetskostnaden (vid årsskiftet ca 30%)
    -Fastighetsägaren (resten)
    -kontaktpunkt i fastigheten (operatören)
  7. Hur bygger vi ut tillsammans – från nu
    -Konceptet
    -Initiativet
    -Planeringen
    -Processen
    -Bygget
    -Rollerna
    -Finansieringen / Affärsmodeller
  8. ADSL-problematiken – lösningar
    -ADSL-stationer på orter läggs ned på en avreglerad marknad (Telia tar över en del).
    -Falu kommun och Falu Stadsnät vill ta ansvar. Falu kommun garanterar att hotade ADLS-stationer blir kvar i 3 år.
    -Tillsammans med Region Dalarna, kommunerna och länet kan lösningar formuleras.
    -Olika lösningar i olika delar av Falu kommun
  9. Effekter (exempel)
    -Hela landet, infrastruktur, utveckling, konkurrenskraft och rättvisa
    -Samspel stad – landsbygd
    -Ökar inflyttning (hindrar utflyttning)
    -Service – Kommunal, Utbildning, Hälsovård, Arbete, Internettjänster som bank, information, tv, telefon etc
    – Gör att fler väljer att bo kvar – framförallt ungdomar.
    -Skapar arbetstillfällen – möjliggör för människor att jobba hemifrån, bra för miljön, mindre resor

 

Viktigt att tänka på om byalag och/eller fiberleverantör skall färdigställa områdesnät:

  1. Att söka ledningsrätt för fiberkabeln. Se broschyr om ledningsrätt från Lantmäteriet.
  2. Att ha bra dokumentation och utmärkning av fiberkabelns läge, som skrivs in hos Lantmäteriet.

 

Du är välkommen att delta i arbetet med att få bättre bredband till Svärdsjöbygden och att kunna dra nytta av digitaliseringen!

Konceptet är att skapa kluster av byar för att komma igång med processen.

Initiativ har tagits av de boende norr Borgärdet (Böle – Isala – Östansjö – Österbyn – Österkvarn – Hunsen etc). De har skapat ett kluster av byar och är redan inne i processfasen. I klustren söder Borgärdet har samma upplägg använts. Ett koncept som Falu kommuns bredbandsgrupp utvecklat.

Initiativ har tagits av Intresseföreningen  för att skapa två kluster söder Borgärdet, varav det ena öster om Gårdvikssjön (Liljan Fiber) och det andra väster om Gårdvikssjön (Toftan Fiber).

Att steget från planering till projektansökan kan bli lång framgår av debattartikeln i Ny Teknik 22 april 2015, men det är inget motiv till att inte komma igång med planeringen. I Svärdsjöbygden har dessa steg tagits.

I Ny Teknik 22 april 2015 skriver Mikael Sleman, projektledare it vid Länsstyrelsen i Östergötland att Jordbruksverkets utformning av de nya beräkningsmodellerna inger ”oro och olust”. Jordbruksverket är den myndighet som är behörig  att utforma föreskrifter för länsstyrelsernas stöd för stödmottagarna och eftersom EU-kommissionen ännu inte godkänt landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020 sker ansökan ”på egen risk” och lokala intresseföreningar kan drabbas av återbetalningskrav på redan beviljat stöd. Eftersom Jordbruksverket fortlöpande beslutar om nya regler och fortlöpande kommer med vad man kallar förtydliganden som även ska gälla retroaktivt kan det vara skäl att ha is i magen men inte drabbas av handlingsförlamning.

I Falu Kuriren den 6 maj 2015 går landshövding Maria Norrfalk hårt åt Jordbruksverket för att de anser att byar med mer än 200 invånare inte kan påräkna något områdesstöd. Hon säger: ”Om detta förslag inte är döden för bredbandsutbyggnaden så kommer det åtminstone att innebära ett allvarligt systemfel.”

Nu har vi tagit nästa steg.

Ju högre anslutningsgrad ju större är chansen att komma ifråga för statliga, regionala och kommunala bidrag.

Liljan Fiber valde en modell för konkurrensutsättning som innebar att de inte blev lika känsliga för om bidrag skulle komma att utgå eller inte. 

De aktörer som inte blev aktuella för Liljan Fiber, bredbandsoperatören Zitius ägd av Telia och den privata bredbandsoperatören IP-Only erbjuder numera  att bygga fibernät utan statliga bredbandsbidrag om 60 procent av fastighetsägarna tecknar avtal. I de aktuella fallen har det gällt 700 resp. 2000 fastighetsägare på landsbygden i Nordanstig.

Byklustret söder Borgärdet och öster om Gårdvikssjön går under benämningen Liljan Fiber.

Bengtsheden, Boda, Hedsveden, Hillersboda, Holvret, Hobergssveden, Liljansnäs och Staffasberg.
Bengtsheden och Boda har dessutom olika namn på olika delar av byarna. I södra delen av Bengtsheden ligger Svedsgården och i södra delen av Boda ligger Liljansområdet och Boda Gruvvägen. I västra delen av Boda ligger Kalkhussveden och Rophälla och i norra delen ligger Boda Storsveden.

Byklustret söder Borgärdet och väster om Gårdvikssjön går under benämningen Toftan Fiber.

Byklustret omfattar byarna från Boränget till Toftbyn (inkl. byarna i Toftbyn).

Borgärdet, Holmsveden, Kyrkbyn och Trollnäs går under benämningen Borgärdet Fiber. Borgärdet Fiber valde en förhandlingsmodell med  de två bredbandsoperatörer som visat intresse. 

 

Rune Fredriksson

 

     

 

     

 

 

Svärdsjöbygden Linghed Lumsheden Svartnäs Svärdsjö Toftbyn Vintjärn
Meny